söndag 3 juni 2012

Ljud.......*suck*

Jag har väldigt svårt för ljud, särskilt nya ljud, ljud jag inte är beredd på och ljud som pågår väldigt länge.... Vissa ljud hör jag inte alls, och vissa ljud klarar jag bara inte av. Som rassel, rasslande och pipande ljud, eller skrapande ljud. Ljud som inte "ska" vara där, saker som surrar för mycket, störande ljud när jag måste lyssna på något annat. Musik som jag inte hört förut, med intressant text, samtidigt som någon pratar. Det är jobbigt, inte för mig men för personen som förväntar sig att jag lyssnar. plötsligt skrattar jag till åt något i musiken och ett: oj förlåt, vad sa du?

Människor i min närhet de vet, jag har förklarat hur det funkar. Jag kan inte lyssna på två saker samtidigt, jag måste aktivt lyssna för att höra. precis som att jag. oftast, måste aktivt titta för att se. Ibland försöker jag att lyssna/titta på flera saker samtidigt....det blir aldrig bra. Det enda eller andra fångar mitt fokus och då försvinner det andra helt ur medvetandet, det bli liksom utkonkurrerat....

Nu var jag på väg att skriva om någonting helt annat när jag tittade upp och såg rubriken, ljud, så jag ska försöka hålla mig till det :)

Barn låter, alla låter men barn låter oftast mer. De låter också på andra spännande sätt än vad vuxna gör. Till exempel så gnäller min ettåring väldigt mycket, så fort hon är trött/hungrig/sur/irriterad/ledsen/uttråkad eller liknande, så gnäller hon. Eller om hon vill kramas, vill ha tutte, vill ha en kaka... Nästa steg är skrik och där finns det olika grader.. Det första brukar vara "alarmet", då skriker hon först svagt, sen jättestarkt och sen lite svagare, som en siren ungefär.... Oftast så är det allt men ibland så höjer hon styrkan på rösten och skriker JÄTTEhögt. Hon behöver inte ens vara ledsen, ibland så skriker hon bara jättehögt. Om man står nära henne då så skallrar det liksom i hela huvudet, man kan känna ljudvågorna i skallbenet....typ så högt.

När man då, som jag, är väldigt trött efter en hel dag i skolan/på praktiken/på jobbet/bland folk med mycket intryck av olika slag, en massa saker jag måste komma ihåg, måste klara av. Då är ljud det sista jag vill höra, då vill jag bara ha det tyst och lugnt. Tyvärr så går inte det och det är inte barnens fel att det är såhär, därför brukar jag försöka att inte säga någonting till dem. Jag vill inte att de ska känna att de måste vara tysta, att de inte får leka och skratta och låta som barn gör. Så när det blir för mycket får min sambo ta barnen medan jag tar en dusch, för där inne är det tyst, det enda man hör är det strilande vattnet.....

Något jag märkt de senaste månaderna är att när jag mår sådär, när det känns som att huvudet ska sprängas och jag bara inte orkar mer. När jag vill sätta mig i ett hörn och gråta för att skallen är full av intryck men ändå sitter L fem år och frågar och frågar en massa smarta frågor och A ettochetthalvt springer runt i cirklar med en tuschpenna hon vet att hon inte får ha. Då kan jag dricka en energidryck och så blir allt mycket bättre. plötsligt så orkar jag vara en mamma som inte vill stänga in sig i ett rum för att få slippa. Då orkar jag lyssna, orkar vara, orkar se och höra.

Det är inte så att jag har något slags beroende, möjligtvis skulle jag ha skapat mig ett nu då jag märker hur otroligt bra det funkar. Men jag har aldrig hållit på och druckit kaffe eller intagit koffein på något sätt. Förr drack jag ofta te, det gör min mamma, men inte nu.... Men när jag blir sådär trött, när jag inte orkar mer, då hjälper koffeinet. Tack vare det har jag blivit en bättre mamma.....en som orkar. Nu ska jag gå och krama om mina härliga barn och säga att jag älskar dem, för nu har energidrycken jag drack för en stund sen börjat verka, och kaoset i huvudet har lugnat ner sig....

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar